Om Tornedalen, historia och vintermagi

När du står vid de vackert blekta gamla trähusen i tornedalska Kukkola och tittar ut över vattnet som forsar fram i Torneälven, så är det Finland du ser på andra sidan. Som de flesta byar längs med den södra delen av älven så delades Kukkola i två när man i 1809 plötsligt drog en gräns mellan länderna. Men med eller utan en gräns så är det här Tornedalen – med en ursprungsbefolkning, ett eget språk och med rötter så djupa att de inte kan rubbas av 200 år som två skilda länder.

Jag kom till Tornedalen och Norrbotten helt förberedd på mäktig, snöklädd natur, krispiga polarnätter och vinterupplevelser som tidigare bara stått på en bucket list. Vad jag inte var förberedd på var hur tagen jag skulle bli av den dramatiska historien, den solidariska kulturen och av glöden hos de människor vi träffade. Aldrig har jag hört en stockholmare eller köpenhamnare prata om deras plats på jorden med samma djupa kärlek och respekt. Och jag åkte därifrån omåttligt hungrig efter mer.

En sak som stack ut under mina samtal med de som bor och verkar här uppe var alla ‘här hjälper man varandra’. Långt ifrån landets maktcentrum har man i alla tider tagit sig igenom mycket utan någon egentlig hjälp och denna gemensamma strävan verkar ha bidragit till en solidaritet långt större än den du hittar längre söderut.

På en nedlagd banvall utanför Övertorneå står nu ett nytt konstverk – ett stor, rosa neonskylt som lyser ordet ‘kämpa.’ Med punkt. En fåordig symbol för det strävsamma förhållningssättet i kontrast till det bedövande vackra landskapet. ‘Kämpa’ kan kanske låta som lite av en klagosång, men efter fyra intensiva dagar i Tornedalen kan jag lova att det inte finns mycket klagosång att hämta där uppe, snarare tvärtom.

#1 Camp Tornevalley Experience: samisk renskötsel och resans finaste grillkåta

Hos Camp Tornevalley Experience bjöd Carina och Johan på resans första upplevelser och en inblick i den samiska renskötseln. Med het, kryddig tranbärssaft i kåsa hälsade vi på renarna Tarzan, Tor och den sju månader gamla renkalven Torsten. I renhägnet fick vi förse renarna med naturgodiset hänglav och i den av elden uppvärmda grillkåtan bjöds det på mustig renskavsoppa, varma västerbottensostklämmor och resans första kokkaffe.

Apropå kokkaffe, så frågade vi mot slutet av resan om kokkaffe är något som vi turister bjuds på eller om det faktiskt är den vanligaste kaffeformen här uppe. Therese från Heart of Lapland svarade skrattandes att om hon köpte hem en espressomaskin så skulle hennes man förmodligen ansöka om skilsmässa. Kokkaffe it is.

#2 Frevisören: stilfullt stugmys och förstklassig mat vid Tornedalens kust

Framåt kvällen rullade vi in hos Frevisören vid kusten utanför Kalix. Här har två familjer tagit över en klassisk, lite trött, gammal sommarcamping och förvandlat det till en modern men mysig anläggning med sjönära stugor, förstklassig restaurang och en lång meny av upplevelser med och utan action.

För vår del blev det isvak i överlevnadsdräkter, där man som en blandning av en polarforskare och en teletubby ograciöst plumsar ner i vaken och väntar på att kylan ska slå till. Men det gör den inte. Snön yrde, det kompakta mörkret lystes upp av ett par enkla marschaller längs vakens kant och tystnaden bröts av konstanta skratt. I den varma grillkåtan väntade sedan kalixlöjrom och bubbel ackompanjerad av Jans mjuka kalixdialekt som med den nämnda glöden berättade om deras ambitioner och framtidsplaner.

# 3 Kukkolaforsen: sikens och bastuns rike

Det var vid Kukkolaforsen, sikens och bastuns rike, som den tornedalska historien först rörde upp något inne i mig, där vi stod vid Torneälven och såg de små husen in Finland på andra sidan. Sommartid fiskas här sedan urminnes tider sik med sex meter långa håvar från så kallade pator, eller långa träbryggor som byggs på nytt varje år.

I en vacker, gammal rökstuga som också fungerar som en samlingsplats i byn, fick vi fick ta del av siktraditionen genom att steka egna tunnbröd, som tillsammans med vitlökssmör och siksallad blev årets kanske godaste macka. Hela sikar halstrades under tiden på pinnar bredvid elden och åts sedan med händerna under en kompakt tystnad i vilken man hörde forsens meditativa brus utanför fönstret.

På ägorna har även Svenska Bastuakademins sitt högsäte. Bland de 15 olika basturna råder mottot Deras “in sauna veritas”, eller “i bastun råder sanningen”, och genom konst och träsnitt kan man lära sig om bastuns betydelse för Tornedalen genom tiderna. Hos Kukkolaforsen finns både stugor och nya, lyxiga hotellrum med lodgekänsla och en restaurang med panoramafönster ut mot älven.

#4 Huuva hideaway: ett lätt overkligt gömställe i midvintern

Lilla Huuva Hideaway djupt inne i den tornedalska skogen gör skäl för sitt namn. Ett gömställe som stundtals kändes lite overkligt. Jag vill egentligen inte skriva ‘som taget ur en saga’ men det kändes faktiskt som att det var taget ur en saga. Klyscha eller ej.

I kompakt mörker och med pannlampor på tog vi oss runt i byn och och nere vid den frusna älven väntade vedeldad bastu och så klart en isvak. Vinterbad och bastu är en kombination som får mitt hjärta att sjunga och i den här miljön kändes det nästan overkligt härligt.

I deras eget kök men med år av restaurangerfarenhet i Tornedalen i bagaget, bjöd Pia och Henry bjöd sen på trerätters middag. Råbiffen på ren åkte direkt upp på topplistan över bästa matupplevelser någonsin. Vill man sova här finns en dockstugesöt stuga för fyra, och sommartid även ett rum som flyter på älven.

#5 Lapland Guest House: winter wonderland fast på riktigt

Hos Lapland Guest House två timmar norr om polarcirkeln klev vi in i en vinterdröm. Som ett kärleksbarn mellan en lyxig men hemtrevlig fjällstuga och en nordamerikansk västernlounge. Snötyngda, timrade hus i olika skepnader och storlekar. Hundratals ljus som lyser upp det kompakta mörkret. En bar och lounge där underställ och flanellskjortor känns helrätt. Genuint mysiga miljöer med små genomtänkta detaljer överallt.

Det här är en plats som ser betydligt fler amerikaner och fransmän än svenskar som gäster, och tanken är också att det helst ska samlas minst tre olika nationaliteter runt middagsbordet varje kväll. Men även om världen kommer hit så känns den väldigt långt bort. Som en egen liten plats där tiden stannar. Johan, som driver stället med sin familj, är den sortens entreprenör som inspirerar och imponerar och man kan omöjligt bli förvånad när man hör om hur många internationella gäster som återvänder gång på gång.

Och skriv ner detta: hjundsläde och snöskor i all ära, men får du möjligheten, åk med Johan ut och kör fyrhjulsdrivna quads på isen. Som Mario Cart på riktigt, fast i det vackraste av vinterlandskap.

#6 Jockfall: mäktiga fall och fiskemecka

Näst sista stoppet på resan var Jockfall vid Kalixälven, vilket tekniskt sett inte är i Tornedalen, men nu ska vi inte bli petiga. Här finns det mäktiga fallet Jockfall, som man kan komma helt nära precis utanför de moderna, ombonade stugorna med panoramafönster, eller se i all sin prakt från bron.

Hos Jockfall står fisket i centrum och laxen har en central plats både på upplelvelsemenyn och matmenyn. Här serveras varje år över 400.000 av specialaren Jockfallare – lax eller vilt i tunnt bröd tillsammans med pressad potatis, smör och lök. För vår del blev dock varken fiske eller Jockfallare utan i stället kladdkaka med hjortron och varm choklad med Minttu i grillkåtan. Alltså finns goda anledningar att komma tillbaka till sommaren.

#7 Norrbottens Destilleri: lokal gin med natur och design i fokus

Vårt allra sista stopp stack ut men var samtidigt helt i linje med allt annat vi upplevt under resan. Till Töre har det forna pokerproffset Dennis flytt hetsen i Stockholm, för att starta det nu prisvinnande gindestilleriet Norrbottens Destilleri. Allt från loggan till de lika ginsorterna andas norrbottnisk natur och vrålsnygg design och i showroomet erbjuds snart avsmakningsmenyer och ginprovning för mindre sällskap.

Så här: jag gillar inte riktigt gin. Här gillade jag prick allt. Med namn som ‘smörtvättad skogspromenad’ och ingredienser som kardemummasockerlag var detta kanske dagen då jag blev omvänd.

***

Sju stycken olika upplevelser och ställen. Ännu fler drivna, inspirerande entreprenörer inom besöksnäringen, som alla brinner för att visa upp deras älskade Tornedalen för gäster från hela världen. Svenskarna verkar inte riktigt ha hittat hit men det här är en uppmaning – planera in en resa till Tornedalen. För naturen, upplevelserna, kulturen och historien.

Jag är helt övertygad om att jag ska tillbaka. Kanske på sommaren. Någon gång med familjen. Får bli många gånger till helt enkelt.

  1. så himla fint skrivet klara! jag åker upp igen i mars. redan bokat! ska bara upp till abisko en sväng över nyår. och sedan arjeplog i februari. haha.

    1. Tack, Sara! Men fy så härligt att du redan har bokat! Ser fram emot att följa det! Blir det Lapland Guest House igen?

  2. Er resa ser helt fantastisk ut. Jag känner liksom att jag har missat så mycket av Sverige när jag läser om dina upplevelser och det får nog banne mig bli en resa norrut under 2022!

    1. Ja, vad glad jag blir! Och oj, vad mycket av Sverige som jag inte har sett! Har liksom lagt så mycket tid på att åka till alla andra möjliga länder och ställen och i många år missat hur mycket som finns här hemma. Men nu pepp på mer. Skriv gärna om du åker norrut, och berätta om det 🙂 !

  3. Lappland är fantastiskt.. något särskilt och något nästintill magiskt! Blir rörd och glad hur du lyfter det!

    1. Åh, men vad glad jag blir att du tycker att jag gör det rättvisa! Jag var som sagt helt inställd på att det skulle vara speciellt, men inte alls på hur tagen jag skulle bli av alla människor, av kulturen, historian, ja, allt. Vill så gärna tillbaka snarast!

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Zeen is a next generation WordPress theme. It’s powerful, beautifully designed and comes with everything you need to engage your visitors and increase conversions.

Top 3 Stories